Athena roser Cecilie

Den svenske oversættelse, ved Jonas Rasmussen, af Cecilies Mit Barn (som på svensk hedder Mitt Barn) har fået en særdeles positiv anmeldelse i Dagens Nyheter signeret Athena Farrokhzad, det gør glad! Her et uddrag fra og et billede af den gode anmeldelse: 

"I 40:e graviditetsveckan läser jag danska Cecilie Linds ”Mitt Barn”, nyss utkommen på svenska i Jonas Rasmussens följsamma översättning. Det är inte första gången jag ska bli förälder, jag har mina aningar om vad som väntar. Ändå slår dikten mig hårt i de nedre regionerna, som en krystvärk eller en koliknatt. Känslan understryks av att boken består av ett hundratrettio sidor långt flöde, utan vare sig sviter eller andra vilopauser. Lind skriver fram ett lika delar skitigt och upphöjt gränstillstånd där all tid samexisterar. (...) Dikten själv ställer sig inte frågan, den skiter i vilket. Den talar bara, maniskt som nyblivna föräldrar ofta gör, om en av världens mest universella erfarenheter som om den ägde rum för första gången. Och efter hand sipprar världen också in i glimtar, i ett jag som förhåller sig till utsikten att socialen när som helst kan ringa på dörren och vill skydda barnet från våldet i sig själv: ”döden kallar på mig / svälten är så långsam / hjärtstilleståndet till följd av bulimin? fegislösning / kanske en kniv och min vackra handled, men jag törs inte / ett tåg! ett tåg! / alla ska slippa mig, så fort som möjligt / alla ska få ro / särskilt barnet / jag vill inte låta honom växa upp i mitt mörker / jag vållar skada (…) / det måste sluta / varför lät jag mig befruktas?” ”Mitt barn” är en skoningslös och ömhjärtad bok som borde läsas av många. Både av de som lever med barn och de som vill veta något om hur omsorgsarbetet genom sitt radikala beroende utgör samhällsbyggets urscen. I en annan tid skulle den delas ut gratis på barnavårdscentraler, tillsammans med de obligatoriska d-vitamindropparna"

MITT BARN

I dag udkommer Mit barn i Sverige som Mitt barn, fornemt forsvensket af Jonas Rasmussen, HURRA for det:

'

Præcist adjektiv om Cecilies bog

Mit barn er lige så rimeligt som dejlig også på shortlisten til Kritikerprisen sammen med 27 år ældre Pablo Llambías Zombieværtshus og endnu 27 år ældre Jørgen Leths Det bliver ikke væk - 3 GENERATIONER SPILLER GUD! - til en glimrende Kritikersalon om de tre bøger på Brøg Litteraturcafé den anden dag brugte Mikkel Krause Frantzen dette ord om Cecilies bog (selvom, fremhævede han, jeget paradoksalt nok hele tiden undskylder for sig selv), det, synes jeg, passer på en prik:

UUNDSKYLDELIG

Da solen stod op om natten OG STEMTE PÅ CECILIES BOG!

Der kan stadigvæk stemmes på en vinder af Politikens Litteraturpris, og der kan stadig stemmes på Cecilie Linds Mit barn som vinder af Politikens Litteraturpris ved at sms'e 'pris cl' til 1218 - her første del af Benedicte Gui de Thurah Huangs motivering:

"To ord bliver ved at dukke op i Cecilie Linds langdigt, ’Mit barn’. Sol og hjerte. Hvis det gav mening at tale om ekstrapoetiske ord, ville de to være oplagte kandidater. Hos Lind er de under stadig forvandling, digtet så at sige vrider og vender dem. Hjertet er ikke kun en metafor, men et blødt og udsat organ, som slår sig, revner og vokser, mens digtets jeg føder sit barn og vænner sig til at være mor.​​ »Hjertet og endetarmen brister« står der i skildringen af øjeblikket, lige inden spædbarnets hoved titter frem. Med den sætning sparkes det slidte idiom ’mit hjerte brister’ ud af det bevingedes sfære og ind i en ny erfaringsverden af udmattelse, lys, kærlighed, stank og blod. Med ét er alting anderledes end før. Jeget ved ikke længere, hvem hun er, men forsøger alligevel at beskrive sig selv, først som »MODERGUDEN«, der modtager saft og ristet brød som offergaver, og siden som en forrykt sol ude af trit med tiden: »Jeg er solen der stod op om natten«."

Linen "Jeg er solen der stod op om natten" er, kan jeg oplyse, en direkte henvisning til en af Cecilies yndlingsbørnebøger : 

X C

Stem på Cecilies Mit barn som vinder af Politikens Litteraturpris, skriv "pris cl" på en sms til nummeret 1218