Athena roser Cecilie

Den svenske oversættelse, ved Jonas Rasmussen, af Cecilies Mit Barn (som på svensk hedder Mitt Barn) har fået en særdeles positiv anmeldelse i Dagens Nyheter signeret Athena Farrokhzad, det gør glad! Her et uddrag fra og et billede af den gode anmeldelse: 

"I 40:e graviditetsveckan läser jag danska Cecilie Linds ”Mitt Barn”, nyss utkommen på svenska i Jonas Rasmussens följsamma översättning. Det är inte första gången jag ska bli förälder, jag har mina aningar om vad som väntar. Ändå slår dikten mig hårt i de nedre regionerna, som en krystvärk eller en koliknatt. Känslan understryks av att boken består av ett hundratrettio sidor långt flöde, utan vare sig sviter eller andra vilopauser. Lind skriver fram ett lika delar skitigt och upphöjt gränstillstånd där all tid samexisterar. (...) Dikten själv ställer sig inte frågan, den skiter i vilket. Den talar bara, maniskt som nyblivna föräldrar ofta gör, om en av världens mest universella erfarenheter som om den ägde rum för första gången. Och efter hand sipprar världen också in i glimtar, i ett jag som förhåller sig till utsikten att socialen när som helst kan ringa på dörren och vill skydda barnet från våldet i sig själv: ”döden kallar på mig / svälten är så långsam / hjärtstilleståndet till följd av bulimin? fegislösning / kanske en kniv och min vackra handled, men jag törs inte / ett tåg! ett tåg! / alla ska slippa mig, så fort som möjligt / alla ska få ro / särskilt barnet / jag vill inte låta honom växa upp i mitt mörker / jag vållar skada (…) / det måste sluta / varför lät jag mig befruktas?” ”Mitt barn” är en skoningslös och ömhjärtad bok som borde läsas av många. Både av de som lever med barn och de som vill veta något om hur omsorgsarbetet genom sitt radikala beroende utgör samhällsbyggets urscen. I en annan tid skulle den delas ut gratis på barnavårdscentraler, tillsammans med de obligatoriska d-vitamindropparna"